Rädsla – varför den är viktigt?
Rädsla är en naturlig reaktion som finns för att skydda oss.
När kroppen uppfattar fara startar automatiska processer som förbereder oss på att agera.
För dig som tränar självförsvar är det viktigt att förstå dessa reaktioner, eftersom de påverkar hur du tänker, rör dig och fattar beslut i en hotfull situation.
Rädslans påverkan på vårkropp.
Fight – Flight – Freeze
Fight – fördjupning
Fight-reaktionen innebär att kroppen går in i aktivt försvar. Muskler spänns, pulsen ökar och kroppen förbereder sig på att slå, knuffa eller hålla emot. Detta sker automatiskt när hjärnan bedömer att handling är nödvändig.
Fight är inte ett tecken på ilska eller aggressivitet, utan en biologisk överlevnadsreaktion. Med rätt träning går det att använda denna reaktion kontrollerat i självförsvarssituationer.
Fight Flight Freeze
Rädsla kan leda till tre olika reaktioner: kamp, flykt eller frys.
Kamp innebär att vi försöker försvara oss, flykt att vi försöker ta oss bort och frys att kroppen blir stilla.
Alla tre är naturliga överlevnadsreaktioner.
Frysreaktionen – fördjupning
Frysreaktionen innebär att kroppen tillfälligt inte agerar alls. Detta är en automatisk reaktion som kan uppstå om hjärnan inte direkt ser en lösning.
Frys är inte feghet, utan en biologisk reaktion som går att träna bort med rätt träning.
Förlust av finmotorik
Under stark stress prioriteras stora muskelrörelser. Finmotoriken försämras, vilket gör det svårt att utföra små, precisa rörelser.
Därför fungerar enkla och grovmotoriska självförsvarstekniker bättre i verkliga situationer.
Hur hjärnanupptäcker fara
När hjärnan uppfattar ett hot sker reaktionen mycket snabbt, ofta snabbare än vårt medvetna tänkande. Kroppen hinner börja förbereda sig innan vi själva förstår vad som händer.
Detta är en överlevnadsmekanism som vi inte kan stänga av med vilja.
Stresshormoner och adrenalin
Vid hot frisätter kroppen stresshormoner, framför allt adrenalin. Adrenalin gör kroppen mer alert och redo att agera.
Det är detta hormon som sätter kroppen i beredskap och gör reaktionerna snabbare och kraftfullare.
Hjärtat och blodcirkulationen
Pulsen ökar snabbt när kroppen hamnar i stress. Hjärtat pumpar mer blod till stora muskelgrupper som ben, armar och rygg.
Detta gör att kroppen kan springa, slå eller försvara sig mer effektivt under kort tid.
Andningen
Vid rädsla blir andningen snabbare och ytligare. Kroppen försöker få in mer syre för att orka agera.
Om andningen blir okontrollerad kan man dock känna sig yr eller spänd, vilket är viktigt att känna igen i träning.
Muskler och styrka
Musklerna spänns automatiskt när kroppen går in i fight- eller flyktläge.
Detta kan ge en tillfällig känsla av ökad styrka. Samtidigt kan kroppen kännas stel, vilket påverkar rörlighet och teknik.
Händer och fötter
Blodet omfördelas vid stress, vilket gör att händer och fötter kan kännas kalla eller domnade.
Greppförmågan kan försämras, vilket är viktigt att ta hänsyn till i självförsvarsträning.
Svettning
Kroppen börjar ofta svettas mer vid rädsla. Svett hjälper till att kyla ner kroppen men kan också göra händer hala.
Detta är en normal reaktion och inget tecken på svaghet.
Matsmältning och
"knut i magen"
När kroppen upplever fara bromsas matsmältningen.
Detta kan leda till illamående, magont eller en känsla av knut i magen.
Kroppen sparar energi till viktigare funktioner.
Tunnelseende
När kroppen fokuserar på ett hot smalnar synfältet av. Man ser mindre av omgivningen och fokuserar främst på det man upplever som farligast.
Detta kallas tunnelseende och är en vanlig stressreaktion.
Förändrad hörsel
Vid hög stress kan hörseln förändras.
Ljud kan upplevas som dämpade eller helt försvinna.
Det är därför vanligt att man inte hör instruktioner eller ljud runt omkring under ett hot.
Tidsförvrängning
Många upplever att tiden förändras vid rädsla. Händelser kan kännas som att de går väldigt långsamt eller extremt snabbt.
Detta beror på hur hjärnan bearbetar information under stress.
Smärtpåverkan
Under stress kan smärta upplevas svagare eller inte alls. Kroppen prioriterar överlevnad framför smärtsignaler.
Skador kan därför märkas först efteråt,
när stressen släpper.
Efterreaktioner
När hotet är över kan kroppen reagera starkt. Skakningar, trötthet, huvudvärk eller starka känslor är vanliga.
Detta beror på att stresshormonerna lämnar kroppen.
Normalisering
Alla dessa reaktioner är normala. De säger ingenting om mod, styrka eller svaghet. Kroppen gör sitt bästa för att skydda oss i en hotfull situation.
Rädsla är inte något som ska tas bort, utan något som ska förstås.
Genom kunskap och träning kan kroppen användas som ett verktyg i stället för ett hinder. Detta ökar trygghet, kontroll och handlingsförmåga i pressade situationer.
Koppling till självförsvarsträning
Självförsvarsträning handlar om att lära sig fungera trots rädsla.
Därför tränas enkla rörelser, repetition och stresshantering.
Ju mer man tränar, desto bättre samarbete får man med kroppen.